En försommardag

Njuta av solen på en klipphäll i Vaxholm...


Såhär glad är jag att sommaren är här! :)

Det här kan vi göra

Både i jobbet och på fritiden är jag engagerad i internationella frågor och ofta nästan överväldigas jag av alla viktiga projekt, människors lidande, klimathotet, konflikter i världen, olika organisationer att stötta och skänka pengar till, min egen otillräcklighet etc etc...

Ikväll var jag på ett bra seminarium i församlingen där vi dels fick information om vad Svenska kyrkan gör på riksplanet i s k påverkansfrågor och dels fick fundera och samtala kring vad vi som församling och individer kan göra. Det var väldigt bra att få höra att vår organisation är så aktiv både "inomkyrkligt" (även i relation till alla kyrkor i hela världen) och "samhälleligt" (i Sverige, EU, FN o s v). Jag är stolt över att vara en del av det och det är skönt att så mycket görs utan att just jag själv behöver göra det! :-)

Frågan som samtalet i stort landade i var: Hur vi i det lilla påverka de stora frågorna? och en slags "lista" med olika idéer och "tankeverktyg" som jag såhär helt osorterat skulle vilja dela med mig av. :-)

* Jobba lokalt: Lyfta frågor politiskt i kommunen, ställa frågor till företagsledare som jag kommer i kontakt med, skicka insändare till tidningen, blogga eller uppmuntra journalister att bevaka och skriva om något speciellt ämne som känns viktigt.

* Ställa frågor om varors ursprung när vi handlar, vara lite besvärliga, med tanke på producenternas arbetsvillkor och försörjningsmöjligheter. "Kan du garantera att inget barn har tillverkat den här tröjan?" "Vilka krav har ni på arbetsvillkor i fabrikerna?" "Får arbetarna tillräckligt betalt för att kunna leva på sin lön?"

* Inspireras av skolelever och göra någon slags "operation dagsverke" (byta däck på bilar, ordna loppis, putsa fönster) och låta pengarna gå till något välgörande ändamål.

* Stötta något bra projekt genom att samla in pengar, visa sitt eget engagemang genom att gå på möten och sprida information etc.

* Tänka långsiktigt och vara tålmodig. Även om mycket på riktigt kan vara akut och behöva göras NU kan förändring ta tid.

* Tänka kring vår egen livsstil. Finns det något litet eller stort som jag är beredd att förändra hos mig själv? Eller inom den organisation där jag arbetar?

* Stärka människors självkänsla här hemma och långt borta (hjälp till självhjälp)

* Prioritera i vårt eget engagemang och arbeta för det vi brinner för. Vad är viktigt för mig? Vilka gåvor och kunskaper har jag som jag kan använda mig av?

* "Låta andra jobba"; vi är inte ensamma och kan inte göra allt. Även andra människor har gåvor och kunskap, och ibland även lite extra tid genom en anställning t ex inom Svenska kyrkans påverkansarbete eller någon vänkyrka eller -organisation ute i världen. Jag kan genom mitt medlemskap, extra gåvor, positiv feedback och spridande av information skapa förutsättningar och "låta dem jobba åt mig".

* Gå med i Agera-nätverket där man får tips om aktuella frågor, upprop att skriva på och färdiga brevmallar att maila till politiker etc. Läs mer HÄR.

Blev ganska mycket det där - och såklart är det bara en liten fis i rymden om man ser till allt vi "skulle kunna" göra. Men som sagt, det gäller att hitta sin egen lilla uppgift och sitt bidrag i världen - och lita på att det finns fler som "bär"...

Församlingen bloggar

Måste bara tipsa om min församlings blogg - där olika medlemmar och anställda hjälps åt att dela med sig av sina tankar. Den är så bra! Så kloka, vanliga människor som skriver om så många olika intressanta ämnen. Vardagligt, nära, inspirerande, ögonöppnande...

Här är länken.

Sköna maj, sköna vår - välkommen!

Psalm 758

Herre till dig får jag komma - komma precis som jag är.
Inför dig kan jag ingenting dölja, du vet varje tanke jag bär.
Men trots att du ser all min svaghet och vet att jag är ett av dina minsta barn
får jag komma ändå, och jag vet det är så: under allt är jag älskad av dig.

Herre till dig får jag lämna allt som vill tynga min själ.
Du har lovat att bördorna bära, du lovat att själv vandra med.
Din närhet är nog, för jag vet att du dog för att jag skulle leva och ha allt.
Varje dag, o jag ber: varje stund du mig ger vill jag vandra den väg som du befallt.

Herre till dig får jag komma när mina dagar är slut.
Jag har hört om en underbar himmel dit många har vandrat förut.
Så tryggt att få tro att bönernas bro skall bära mig hela vägen hem.
Men bäst är ändå att jag vet det är så: under allt är jag älskad av dig.

(Text: Christer Hultgren)

En söndag på landet

Färdigmålat hörnskåp och lång paus på trappen... Härligt med vår!

The view from here...

Har spenderat sex dagar (sex dagar!) hemma med influensa. Förutom ett par kortare turer till apoteket/affären häromdan så är det nog den längsta tiden jag varit ensam här hemma = social abstinens! Har haft en hel del att göra gällande jobbet (delegera, kontakta folk jag skulle ha träffat etc) och försökt att ta tag i några mindre projekt i lägenheten men har inte orkat så mycket. Det hindrar inte att jag är grymt uttråkad... Titta på tv, stirra i taket och surfa är inte kul i längden. (Så, nu ska jag sluta klaga.)

Idag känner jag mig så pass bra att en modig kompis ville komma hit och äta middag med mig. Hurra för sällskap, som jag har längtat!

Innan hon kommer laddar jag i soffan en stund och njuter av de här fina krya-blommorna från min snälla granne. Livet börjar kännas ljusare!

Störst av allt är kärleken

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå.

När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.

Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

(ur Första Korinthierbrevet, kapitel 13)

Fredag eftermiddag

Rätt ok utsikt från kontoret..!

Hm

Det var ungefär här jag ångrade hela gran-grejen...